Trollsykien 50 år

Den första släktträffen hölls på Bänkåstorpet 1969. Bänkås låg på Alnön utanför Sundsvall och Sven, Elsy samt barnen Ingmari, Ingemar och Lars-Ove bjöd in hela släkten. Den första träffen gav mersmak för efter det har det varit samling någonstans i Sverige varje år fram till 2004. Därefter var det ett uppehåll fram till 2009 då vi samlades på Brogården i Njutånger. Den senaste träffen hölls också på Brogården och det var 2010. År 2019 är det alltså femtio år sedan den första träffen hölls.

På den fjärde träffen, 1972, höll vi till på Godtemplargården i Enånger.

1972 flyttade Trollsykien sina bopålar till Enånger och därvarande Godtemplarhus. Detta kom att bli platsen för träffen i sex år, med ett avbrott, 1973 på Alnön. Nu var Trollsykien ett etablerat fenomen för alla och vi började att få lite rutin. Nu flöt arbetet både före, under och efter träffen utan gnissel. Alla drog sitt strå till stacken och ansträngde sig så att dagarna skulle bli innehållsrika. Det var tävlingar, utflykter, lekar och andra aktiviteter dagarna i ända. (Svens ord i jubileumsskriften från 1998.)

Sven skrev om träffen i Trollens Nyheter 1972.

I år vi hade Träffen den fjärde,
det gick ju bättre än vi begärde.
Fast en del fick åka långt för att sova,
men vi hade heller inget annat ”lova”.

Gröten räckte åt alla,
och ”killarna” för köksjobbet palla.
En ny stormästare vi fick fram,
men visst var det många krypare i slam.

Toaletten pajade av nödiga i ”masse”,
till heders togs åter det gamla dasse.
En ny president vi fick,
den gamle med ett leende gick.

Surströmming till middag en dag vi fick,
det dröjde länge innan Erik från bordet gick.
Dart blev för många en tävling stor,
Annas och Lars-Oves pilar blir historia jag tror.

Att få utgiften lika stor som inkomsten,
var för mig och mor den stora konsten.
Vi fick sol, åska och någon skur,
det var väl vad vi väntat, eller hur?

Kanske om ni vill och kan, ”gunås”,
vi firar femte året här på Bänkås.

Nisse glider in på gården i stor stil, följebil och hela baletten.